Redan slut på helgen. Har inte blivit många knop idag heller. Bara tagit det lugnt och laddar för kommande arbetsvecka. Helgerna känns på tok för kort. De går så fort. Älskar dock mitt arbete men helgen borde vara en dag till.
Idag är det iaf sol. Har regnat hela veckan så lite ljus piggar upp lite. Tittar på en serie på Netflix som heter Marianne. Den e faktiskt bra då jag gillar när det är lite "spoky", (osäker på stavning).

Ha en bra söndag....

För ungefär 3 veckor sedan, vaknade jag kl 5 en söndagsmorgon, av en smärta från helvetet. Var dyblöt i svett. Hade så ont att jag inte kunde prata. Ringde min man som var i jaktkojan 18 mil hemifrån.
Han förstod att det var allvarligt då jag ej kunde prata pga smärta, så han ringde en ambulans. Fick smärtstillande på vägen in mot akuten. Väl där fick jag göra en kontrast röntgen. Det visade sig att jag har flera ovarialcystor. En var så stor, 10 gånger 7 cm. Men eftersom jag ej ska ha flera barn blev det ingen operation där och då. Jag ska få komma om 4 månader till kvinnokliniken och göra ny undersökning.
Jag känner av cystorna dagligen, ibland mer och ibland mindre. Vissa dagar behöver jag ta smärtstillande för att palla med jobbet. Men är dock ganska smärttålig trots allt. Men de dagar jag känner av det mer, tär på psyket då det kan mola hela dagen. Men bara att vänta och se. Min önskan är att få operera bort både livmoder och äggstockar.
Jag var dessutom totalförstoppad och hade inga tarmljud. Vilket av dessa två tillstånd som orsakade smärtan från helvetet vet ej läkarna. Men har nu fått ordning på den delen iaf.
Som om inte detta var nog så blev jakthunden akut sjuk på onsdagen efter jag blev sjuk. Hon fick både magsäck och tarmar öppnade. Hennes liv hängde på en skör tråd i en hel vecka efter. När vi äntligen fick ta hem henne, var hon såååå mager. Bara skinn och ben. Hon har tratten på fortfarande och får ha det ett tag till. Hon har piggnat på sig lite nu och vi har fått upp henne i vikt, vilket känns bra.

Nu ska här hängs lite tvätt. Have a Nice Day!

Igår kom en remiss bekräftelse från ögonmottagningen. Ett mindre roligt brev. Jag ska alltsåvänta nästan ett år för att få veta om jag har cancer i mitt öga. Om det är så, hur mycket kommer den att hinna sprida sig? Alltså vården i detta landsting behöver mer resurser. Jag kan nyttja vårdgarantin som ligger på 90 dagar. Funderar på att göra det även om det blir på ett annat sjukhus. Det bästa vore om jag fick komma på St Erics på direkten. För att vänta så länge tär verkligen på psyket.

Hur som är det imorgon dags att åka in till staden och hämta mina nya glasögon, då de gamla gick sönder. Har fått använda ett par jättegamla brillor nu i två veckor. Mitt huvud har dunkat i fyra dagar nu pga fel styrka. Ska bli riktigt nice. Syrran ska med så vi lär väl gå och fika efteråt. Men det blir ingen sovmorgon på mig men det är det värt.

Tjolahopp.....

Idag är det 20 minus ute. Fyllt på mat åt fåglarna. Gubben är uppe på övervåningen och spacklar på vårat blivande badrum. Så skönt med en toaalett till. Nog för att vi bara bor två stycken i huset men ibland när det kommer gäster är det gott att ha. Sen så har jag saknat att kunnat ta ett bad i badkar. Ska bli så skönt.

I dag går tankarna lte exra, hit och dit. I måndags var jag på synkoll för mina glasögon hade gått sönder. Det var ändå dags att kolla synen dessutom. Resultatet blev sämre syn och nya brillor såklart. Optikern såg även att min leverfläck i ögonbotten hade växt. Dessutom sitter den väldigt nära syncentrum i ögat. Remiss blev skickad till ögonmottagningen på Östersunds sjukhus.
Där och då, kom jag mig inte för att fråga så mycket vad det innebär. Inte förrän efteråt kom tanken på vad det kan betyda. Det kommer ta ca 2 veckor upp till en månad innan jag får en tid. Beror helt på vad och hur läkarna prioriterar. Men började söka information på nätet och det jag hittills har hittat ser inte bra ut. Kan vara cancer fläck. Just i ögonbotten är det ca 70-80 personer per år som får. Om det nu är cancer kommer jag att bli remiterad till St Eriks ögonsjukhus i Stockholm. Det finns två olika behandlingar att få. Den ena är att operera in en strålningplatta, med radioaktivt ämne i, som strålar melanomet.
Den andra är att ta bort ögat. Som ni kanske förstår så går mina känslor väldigt upp och ner just nu. Det värsta är nog väntan på att få göra undersökningen. Man hinner att tänka väldigt mycket. Då denna form kan ge dottertumörer, främst till levern, kommer även denna att undersökas om det visar sig vara cancer. Jag tänker på om jag blir isolerad under tiden mitt öga utsätts för radioaktiva strålningar. Får jag komma hem under tiden. Hur lång tid ska man ha strålningsplattan. Vem ska fixa hundarna medans jag är på sjukhuset. Blir jag sjukskriven?. Får jag en ögonprotes? Måste jag sluta köra bil och om, hur ska jag då ta mig till jobbet? Så fortsätter det i mitt huvud.

Försöker att vara positiv också mellan varven. Ska inte måla faan på väggen ännu. Men alla som känner mig vet hur otålig jag är på att just vänta. Speciellt när det handlar om så viktiga saker som liv och död. Men bara jag får en tid att förhålla mig till. Sen om det är ett melanom i mitt öga så vet man ju också vad som väntar. Men just nu vet jag ju inte. Men ska försöka att hålla tankarna på topp men i land är det lättare än gjort.

Nu ska jag hänga tvätten och sen skjutsa gubben till flyget då han åker till Norge och jobbar en period.

Ibland känner jag mig så värdelös. Vad är det jag gjort för något? Har jag sårat dig på något vis, har jag svikit dig? Själv så vet jag inte. Ikväll har tårarna kommit och många funderingar snurrat runt i skallen. Du vet att jag älskar dig mest utav allt, du är min förstfödde.Jag har gjort många misstag, det vet jag. Det var tufft för oss alla när jag slog i väggen så hårt en människa kan hamna. Då tog ni barn mycket ansvar, det mår jag dåligt över och känner sån skuld för. Sen var flytten nödvändig för min överlevnad. Var tvungen att ha en lugnare miljö. Du ville inte följa med så du valde att bo hos pappa din. Det var inte så lätt för dig heller, det har jag förstått.

Men jag är så fruktansvärt stolt över dig och det du har åstadkommit för dig själv. Du har gjort det så jävla bra. Du är en fin människa och förtjänar allt du vill ha och jobbar för. Jag älskar dig så mycket. / mamma

Igår fick jag åka hem från jonnet lite tidigare, har åkt på en urinvägsinfektion. Sitter just nu på toan, då jag känner mig kissnödig hela tiden. Det tränger och gör ont. Dricker mängder med vatten för att skölja ur blåsan allt som går. Jusn nu är kl 03.37 och har suttit på toan mer eller mindre sen kl 13.00 Inte så intressant läsning kanske men väldigt besvärligt för mig. Om det inte är bättre tills på måndag får jag ringa min läkare. Usch, det är lite synd om mig nu. Får uvi rätt så ofta nu på äldre dagar, men det är sånt som kommer med åldern.

Nu ska jag slänga på en ny film så känns inte natten så långdragen.

Igår fick jag åka hem från jonnet lite tidigare, har åkt på en urinvägsinfektion. Sitter just nu på toan, då jag känner mig kissnödig hela tiden. Det tränger och gör ont. Dricker mängder med vatten för att skölja ur blåsan allt som går. Jusn nu är kl 03.37 och har suttit på toan mer eller mindre sen kl 13.00 Inte så intressant läsning kanske men väldigt besvärligt för mig. Om det inte är bättre tills på måndag får jag ringa min läkare. Usch, det är lite synd om mig nu. Får uvi rätt så ofta nu på äldre dagar, men det är sånt som kommer med åldern.

Nu ska jag slänga på en ny film så känns inte natten så långdragen.

Efter en tuff arbetsdag igår, är det äntligen helg. Hade tänkt hinna så mhcket höststök, både inomhus och utomhus idag. Så blevdet inte. Stäädat halva köket på 6 timmar. Andra halvan får jag ta imorgon. Stort kök med många skåp och lådor. Men rensningen var det som tog tid. Gamla papper från 2012 och en massa annat rat. Men känslan av att få rensa ut är underbar. Vilken lättnad man känner. Nu får vi se hur lång tid det tar innan lådorna är överfulla med skräp igen.

Har tittat på film med gubben ikväll men nu går denna tant och lägger sig. Måste ju orka med morgondagen också. Godnatt och händerna på täcket.